Lite tankar.
Att gifta sig när man är runt 20 års åldern för det är fel. Vill ni veta varför?
Jo för att:
- Du har ingen kunskap om livet.
- Ingen kunskap om hur ett äktenskap är.
- Du har inte vart ungdom klart än.
- Du har inte festat klart än.
- Du skall ut och resa och upptäcka livet.
- Helst skall du haft flera förhållande.
- Sen kommer ditt äktenskap att sluta i skiljsmässa för att du gifte dig ung.
Ärligt talat, det är inte alla 20 åringar som vill festa hela sin ungdom.
Vissa vill inte festa över huvudtaget i sin ungdom.
Jag har flera vänner som inte har druckit alkohol och inte var ute och festat någon gång.
Och för mig är ni så otroligt stora förebilder, TACK för att ni visar att dagens ungdomar inte behöver festa och dricka alkohol.
En till fråga, vem säger att en 30 åring har större kunskaper än en 20 åring angåde äktenskap om man inte vart gift någon gång? Kan någon svara mig ett bra svar på den frågan.
Och varför skall man behöva vänta i 10 år på att gifta sig om man vet och känner att det är rätt?
Alla äktenskap handlar väldigt mycket om inställning.
En inställning om att den personen man gifter sig med, det är den man kommer att leva resten av sitt liv med.
Vem säger att den inställningen är bättre bara för att man är äldre?
Sen tycker jag att många borde vakna upp och inse att vi lever på 2009-talet.
Idag gifter sig unga människor tidigt för att vi vill det och de gifter sig av kärlek.
Inte för att vi blir tvingade till det eller för att vi är med i en sekt.
För det skall jag säga er, att det är bara unga människor som är med i sekter som gifter sig tidigt.
Ärligt det är det mest töntiga jag har hört.
Så unga männuiskor gifter sig inte av kärlek, utan dem gifter sig för att dem är med i en sekt?
Eller hur skall man tolka det?
Det är ju nästan skrattretande!
Sen tänker jag inte ens skriva något om synen på unga mödrar, för det är ju skrämmande.
Jag blir bara irriterad på att vårt samhälle är så konstigt och allt som hör till "vuxen livet" det skall man göra efter 30 års åldern.
För innan skall man göra karriär, festa, resa och ha haft många förhållande.
Efter det då kan man bli vuxen.
Men då kan jag säga er, jag vill inte ingå i den kategorin.
Jag vill göra det jag känner för och jag tänker göra det.
För om jag gifter mig tidigt, ja då gifter jag mig tidigt för jag vill vara, leva och älskar den killen jag gifter mig med. Inte för att jag är kristen och är med i en sekt.
För om ELM och Falketorp i mitt fall är en sekt, ja fy vilken UNDERBAR och BRA sekt den är.
Våga gå mot strömen och samhället!
Man är inte onormal för att man inte följer samhällets normer!
Later
För det första förolämpar jag inte en enda enskild person, för det andra betyder sekt inte att det handlar om religion eller en tro på en gud, för det tredje har jag aldrig sagt att folk som tror på Gud är sektmedlemmar, för det fjärde är statistiken för äktenskap ingådda i tidig ålder tydlig-skilsmässan följer i de flesta fall-och det får du vänligen kolla upp själv på Statistiska Centralbyrån där man kan söka efter statistik. Sist av allt så är det givet att människor som levt mer, gjort mer, sett mer har bredare perspektiv och världsbild än någon som knappt satt sin fot utanför föräldrahemmet eller ens sett en annan kultur än sin egen. Om du inte kan förstå det så bekräftar du precis allt jag säger, vilket du iof redan har gjort, för du förstår inte vad jag säger. Inget av det jag skrev är baserat på fördommar utan mänsklig biologi, hjärnans utveckling och utvecklingspsykologi. Frontalloberna i hjärnan är inte ens färdigutvecklade förrän i 25-års åldern, och många människor förändras just då eftersom hjärnan mognat färdigt då. Således kan beslutet som verkade logiskt när man var 20 verka helt fel när hjärnan mognat så väl som personen. Det är psykologi-vilket jag läst-och all den informationen finns i psykologisk litteratur, exempelvis Atkinson's introdukton till psykologi. Givetvis är personlig utveckling individuell-men ingen står över de biologiska faktorerna och det faktum att en människa utan miljöträning är en socialt ofärdig människa.
Det som är intressant här är enkelt; det är bara unga, såsom du själv, som resonerar just som du gör. Det tillhör utvecklingpsykologin att i unga 20-årsåldern anse sig vara mogen, självständig och erfaren - det är nämligen en del i att kliva in i vuxenvärlden och frigöra sig från exempelvis föräldrar.
Det är också vetenskapligt bevisat att hjärnan inte är färdigutvecklad vid 20 år.
Vad som är skillnaden mellan en 20-åring och en 30-åring är enkel; erfarenhet och utveckling. När du närmar dig 30år har din hjärna utvecklats klart, men framför allt har DU som person upplevt och erfarit saker som gjort dig till den människa du är. Man ÄR nämligen inte samma människa vid 20 som vid 30 - detta eftersom man under åren lärt sig, upplevt och utvecklats.
Det är av denna anledning som det är vanligare med varaktiga äktenskap efter 30 - parterna har utvecklats till de människor de är, medan en 20-åring fortfarande har mycket utveckling kvar, vilket i många fall leder till att parterna utvecklas åt olika håll.
Efter 30 däremot sker inte den personliga utvecklingen i samma takt som under tidiga vuxenåren, och personen förändras inte i lika stor omfattning som en person i 20-åren kan göra.
Om du vill ha ovan styrkt föreslår jag att du uppsöker närmaste högskole/universitetsbibliotek och läser på om utvecklingspsykologi.
Och jag lovar dig - det är bara unga som tycker att de är SÅ mogna. Tro mig, om några år inser även du att det sker än hel del utvecklingmässigt mellan 20 och 30.
Finfint!
Jag säger AMEN till detta:
"Vissa vill inte festa över huvudtaget i sin ungdom.
Jag har flera vänner som inte har druckit alkohol och inte var ute och festat någon gång.
Och för mig är ni så otroligt stora förebilder, TACK för att ni visar att dagens ungdomar inte behöver festa och dricka alkohol."
Jag tycker det är extremt tråkigt att festa. Och alkohol smakar blä i min mun. Jag tror livet innehåller mer än att festa. Får jag välja mellan att festa och börja leva mitt liv med den jag älskar är svaret givet.
Men om man inte har en färdigutvecklad hjärna innan man har festat rejält i sin ungdom, betyder det då att jag som praktiskt taget aldrig festar aldrig kommer få en färdigutvecklad hjärna då? Är jag dumförklarad för resten av livet då? Leder verkligen alkohol och mer partaj till att människan blir klokare? Det känns lite som att du dumförklarar alla som är under 30 år, att de inte går att lita på.
"Vem säger att en 30 åring har större kunskaper än en 20 åring angående äktenskap om man inte vart gift någon gång?"
Precis! Det måste ju vara en självklarhet för jösse namn. Äktenskapet är ju en erfarenhet, inget som bara är faktabaserat. Alltså inget som jag kan läsa mig till hur man gör.
"Och varför skall man behöva vänta i 10 år på att gifta sig om man vet och känner att det är rätt?"
Nej, tack. Det vore ju bara en onödig plåga att vara ifrån honom så länge. Då mognar jag hellre tillsammans med honom, som man naturligt gör när man lever ihop sida vid sida och delar sina liv med varandra. Om man verkligen går in för att spendera sina liv tillsammans, att verkligen på riktigt dela lycka och olycka med varandra. Då tror jag knappast man växer ifrån varandra. Det beror ju på hur man lever sina liv. Om man lever två separata liv utan att blanda in sin partner i det, det är bara det att man lever under samma tak, ja då växer man ju ifrån varandra. Men jag förstår inte hur det skulle kunna gå om man största beslutsamhet bestämmer sig för att leva tillsammans och verkligen dela allt? Det hänger ju på inställningen till äktenskapet huruvida det håller eller inte.
"För om jag gifter mig tidigt, ja då gifter jag mig tidigt för jag vill vara, leva och älskar den killen jag gifter mig med. Inte för att jag är kristen och är med i en sekt."
JA! Det finns ingen i min kyrka som är på mig och tjatar om att jag ska bli gift ung. Såklart. De är ju normala människor. Som bara råkar tro på Gud. Och att man tror på Gud behöver inte alltid handla om att man är med i en sekt.
Beautyofmind säger dessa citat:
"Betyder sekt inte att det handlar om religion eller en tro på en gud"
Jaså? Vad är det för ny definition du ha funnit? "En sekt är ett religiöst samfund eller parti..." står det på Wikipedia.
"Statistiken för äktenskap ingångna i tidig ålder tydlig-skilsmässan följer i de flesta fall-och det får du vänligen kolla upp själv på Statistiska Centralbyrån där man kan söka efter statistik."
Tack, men jag litar på att du har koll på statstiken. Frågan är bara om de tog reda på VARFÖR äktenskapen spricker också. Jag tvivlar på att man verkligen kan dra den slutsatsen, att det "givetvis" handlar om att ens hjärna inte är tillräckligt utvecklad i den åldern. Jag ser inte den självklara kopplingen däremellan. Jag hävdar fortfarande att det hamnar om inställningen. Slutsatsen är ologisk och har dålig grund att stå på. Du kopplar ihop A med C, utan hänsyn till B
som kommer däremellan.
"Om du inte kan förstå det så bekräftar du precis allt jag säger."
Ja, det var ju ett lätt sätt att slippa undan argumentationen och dumförklara den andra. Jag undrar om inte det du drar med här är ett cirkelargument? Om inte människor kan lära av varandra, unga som gamla, då blir ju livet extremt tråkigt. Och man kan typ inte lita på någon under 30, för att inte råka riskera att de inte har en färdigutvecklad hjärna.
"Givet att människor som levt mer, gjort mer, sett mer har bredare perspektiv och världsbild än någon som knappt satt sin fot utanför föräldrahemmet eller ens sett en annan kultur än sin egen."
Jodå. Ju mer erfarenheter man har desto mer kunskap har man ju. Men för det första är det ju inte säker att alla kan vårda och ta vara på den kunskapen på rätt sätt. För de andra låter det som att du dumförklarar föräldrahemmet. Jag tror precis tvärtom, jag tror ens föräldrar har extremt mycket att lära en! Det är ju en del i föräldrarnas roll. Men jag ska kanske inte lita på det de säger? För det är ju först när man kan kommer utanför föräldrahemmet som man ser saker och ting klart, eller?
"Således kan beslutet som verkade logiskt när man var 20 verka helt fel när hjärnan mognat så väl som personen."
Det kan, men MÅSTE inte vara. Skilsmässor sker ju även för de som gift sig när de är över 30 år. Det är ju inte som att skilsmässorna upphör efter den åldern bara för att man väntade 10 år.
"Givetvis är personlig utveckling individuell-men ingen står över de biologiska faktorerna och det faktum att en människa utan miljöträning är en socialt ofärdig människa."
Jag tror den personliga utvecklingen är starkare än du tror. Det beror på inställningen, som sagt. En socialt ofärdig människa? Hm.. Jag lär mig hellre bli en social färdig människa tillsammans med min älskade om det nu är så.
Och när är man färdig egentligen? Är inte det en läxa man lär sig för livet? Eller är det så att när man är 30 så kan man sätta sig ner och känna att "japp, det var det"?
I så fall, vad är det då som väntar åren efter det? Äktenskapet? Vilken tråkig syn på äktenskapet i så fall! Är inte äktenskapet också en social grej? Som man kan lära sig utan att ha några erfarenheter av det bara man har tillräckligt med kunskap om världen? Det tvivlar jag starkt på. Det håller liksom inte om man går djupare in på det.
Hanna skriver så här (se citaten):
"Det tillhör utvecklingpsykologin att i unga 20-årsåldern anse sig vara mogen, självständig och erfaren."
Jaha. Jag kan gott och väl vara barnslig. Och det är jätteroligt! Självständig är jag ju mer än vad jag var när jag bodde hemma, men det finns ju tillfällen då jag behöver hjälp fortfarande. Att erkänna sig svag är en stor insikt. Erfaren? Erfaren av vad undrar jag.
"Det är nämligen en del i att kliva in i vuxenvärlden och frigöra sig från exempelvis föräldrar."
Det kan det nog mycket väl vara. Men jag kan försäkra, att när jag blir friad till och svarar ja. Det kommer inte vara för att frigöra mig från mina föräldrar. Det kommer vara för att jag älskar den mannen. Såklart.
"Det är också vetenskapligt bevisat att hjärnan inte är färdigutvecklad vid 20 år."
Åter igen känns det som att dumförklara alla som är under 30. Och som att dumförklara alla människors första 30 år. Det är ju halva livet som man inte tar till vara, bara för att hjärnan inte är färdigutvecklad. Så egentligen borde jag hålla tyst ända tills jag är 30 eller vaddå? Just in case liksom, för att vara på den säkra sidan?
"Allt har DU som person upplevt och erfarit saker som gjort dig till den människa du är."
Jajamen. Och jag förstår verkligen inte varför inte äktenskapet kan vara en del av den erfarenheten. För att det är ett val som är dumt att göra när man inte har en färdigutvecklad hjärna? I så fall vore det ju dumt att fatta några som helst beslut när man är under 30, just in case de är fel. Som t.ex. vad jag vill utbilda mig till. Usch, vilket tråkigt liv det låter som.
"Det är vanligare med varaktiga äktenskap efter 30 - parterna har utvecklats till de människor de är."
Så... Efter 30-års ålder slutar man utvecklas? Då slutar man lära sig saker? Låter trist.
"Efter 30 däremot sker inte den personliga utvecklingen i samma takt som under tidiga vuxenåren."
Jaha, utvecklingen sker men inte lika snabbt. Dock finns ju risken kvar.
Nej, jag håller inte med er. Men det var intressant att läsa! :)
Gillar ditt inlägg och din kommentar Sofie! :D
Jag orkar inte lägga ner energi på detta, min enda känsla är att de som sågat detta är de som vill sätta sig över andra, kanske för att själva inte hamna underst?
Nae, jag orkar inte skriva något,
men jag kan väl prove you wrong istället! :D
